/** Created by Alexander on 2017-03-20. */

Anders Toll blev Årets domarvän

anders_toll_michael_lerjeus_743

När det spelas djurgårdsmatch på Tele2 Arena krävs en stor mängd arbetsinsatser varav många sker helt ideellt. En av de många hjältarna i det fördolda som fick ta emot ett pris i samband med lördagens match mot GIF Sundsvall var domarvärden Anders Toll. Han belönades med utmärkelsen ”Årets domarvän” innan matchen av Michael Lerjéus – som för övrigt gjorde sin sista allsvenska match som domare – och motivering löd på följande sätt:

diplom_domarvän_743

En hedersam utmärkelse för Anders, som själv har en bakgrund som fotbollsdomare, och som jobbat ideellt som domarvärd för Djurgården under en respektingivande tid.
– Jag är hedrad. Jag har ju jobbat med det här i 25-30 år, säger Anders och rådfrågar gamle parhästen och tillika domarvärdskollegan Stig ”Stickan” Elenius om det exakta antalet år som landar ”runt 30”.
– Det var ju ”Stickans” fel att jag hamnade här, garvar Anders. Han jobbade på Kaknäs ute på Handelsflottan och jag var där och hälsade på och dömde även några matcher. Sedan jobbade ju ”Stickan” med DIF och då kom jag in i verksamheten via honom. Därpå blev det även förfrågningar om jobb på hockeyn. Inga problem, sa jag, bara jag får se matchen.

Att Anders blev Djurgårdare var dock inte helt självklart utan snarare var det en ganska upprorisk handling.
– Min gudfar spelade i AIK och landslaget så jag blev Djurgårdare för att trilskas med honom lite. Men min granne var djurgårdare så jag åkte med honom till matcherna på Råsunda, vi spelade ju där på den tiden. Sedan jobbade min kompis farbror på Råsunda så vi fick smita in och kolla på matcherna. Så på den vägen var det.

Med egna erfarenheter som fotbollsdomare är Anders mån om att rättsskiparna ska få ett varmt mottagande innan match eftersom han vet att det kan vara hårt tryck ute på planen.
– Det är tufft idag och mycket har förändrats under åren som gått. Spelet går mycket snabbare och det är mycket mer tryck från läktarna. Språkbruket har ju också förändrats en hel del, konstaterar han efter att ha mottagit sitt diplom från Michael Lerjéus.
– ”Micke” gjorde ju sin sista match och då valde han att komma hit och döma Djurgården. Det är glädjande och han har alltid uppträtt trevligt, tycker jag.

De i diplomet omnämnda bullarna verkar onekligen ha bidragit till Anders popularitet även om det i ärlighetens namn inte kommer från den Tollska bakplåten.
– De är ju inte mina. Det där ordnar ju Doris och Gunilla men jag lägger ju in dem här så de tror att det är jag som har bakat dem, garvar Anders.
– Men jag ser till att bullarna finns i domarrummet, så lite kan jag ju ta åt mig i alla fall.

Och nästa år blir det andra bullar och andra domare?
– Om de vill ha mig kvar så kör jag vidare, avslutar Anders.

 

 

 

 

 

 

Attachment